I fredags gästade Kristinehamns IBF ladan, och som vi har vart inne på åtskilliga gånger så brukar mötena oss emellan bli väldigt jämna, och givetvis skulle inte detta heller bli något undantag då man återigen fick stå lite med hjärtat i halsgropen mot slutet av matchen. 

Det blev till slut en vinst med uddamålet 6-5, efter en riktigt stark andra period. Men, vi tar oss som vanligt igenom det från start.

Första perioden:

Efter två raka vinster var moralen hög i såväl omklädningsrum som på uppvärmningen innan match och alla var riktigt taggade att gå ut och göra ännu en kanon insats och kamma hem tredje raka vinsten, och det kunde ju sannerligen inte ha startat bättre då Jon Åkerlund på nästintill identiskt vis som i Arvika matchen forcerade fram bollen längst sin vänsterkant och distinkt kunde slänga upp den i bortre krysset som han passade på att påminna om oss ju “alltid är ledigt” när han väl kom in i båset för att nöjt konstatera att han fått en kanonstart på matchen. 

Vi fortsatte med en aggressiv press på Kristinehamn och det kändes som att det bara va en tidsfråga innan 2-0 skulle rulla in, särskilt när vi fick ett ganska snabbt powerplay efter 1-0 målet. Utökningen lät dock dröja på sig till 10.30 då lillebror Åkerlund, nämligen Emil, på assist från Jon traskade in genom mittcirkeln och avlossade ett handledsskott, även det i bortre krysset, och nu kändes det som om vi hade ett rejält grepp om motståndarna. 

En klyscha som lika sann som Jon Åkerlunds att “krysset är alltid ledigt” skulle dock uppenbara sig den sista minuten av första perioden. Det var så klart “det går fort i innebandy”, för inom loppet av 13 sekunder kunde Kristinehamn gå från 2-0 till 2-2 som också blev paus siffrorna.

Andra perioden:

Vanligtvis brukar en sån incident som hände i slutet av första lätt sätta sig i huvudet, men de det va kanske tur att det hände precis innan paus så vi hann processa det.

Vi började andra perioden bra och fick ganska tidigt med oss en utvisning, något som vi har haft hemska problem att utnyttja så här långt denna säsong, och detta skulle inte bli något undantag. Strax efter powerplay var det dock dags! 3-2 efter en lite tillkrånglad situation där Jon Åkerlund, ja återigen, var framme och fick fram en boll till Pereira som slog in bollen på volley bakom gästernas målvakt. 

Denna gång skulle inte ledningen hålla längre än en minut innan Kristinehamns Isak Hansen dundrade in en boll in nättaket och vi åter på lika. Men det går ju som vi varit inne på tidigare väldigt fort i innebandy och vi skulle bara 59 sekunder efter detta återigen koppla ledningen  

när André Lindgren påpassligt hittade en tom yta vid målvaktens ena stolpe och fick ett enormt galant pass av Pillet, 4-3.

Efter detta skulle det vänta en längre period där spelet böljade mycket fram och tillbaka med otroligt många farliga målchanser, och nästa mål är ju ofta extremt viktigt i en sån här tight match. Det blev så småningom Emil Åkerlund som än en gång fick skriva in sig i målprotokollet när kapten Bobby brunkade fram bollen och ännu ett distinkt skott avlossades från Emils klubba, denna gången stolpen in, och vi hade plötsligt skapat oss ett övertag igen.

Strax därpå, närmare sagt två minuter senare, var det dags igen. Denna gång var det Pillet, som än en gång har en bra match, som med sin extrema bollskicklighet kom till ett liknande läge som Emil befunnit sig i två gånger, och inte heller han skulle göra något misstag därifrån och vi hade en “trygg” 6-3 ledning i ryggen inför tredje perioden.

Tredje perioden:

VI började denna period med att döda av ett boxplay, och om vi inte känner oss starka i powerplay så är dock boxen något som vi har varit riktigt effektiva i denna säsong än så länge.

Efter att ha dödat av denna utvisningen kändes de som att vi kom ut starka ur det och skulle ta tag i taktpinnen igen, så var inte dock fallet. Strax efter att utvisning var avklarad kom en reducering från Kristinehamn, vilket som kom att bli starten på en enorm press från deras sida och nu blev det inte mycket gjort i offensiv väg för oss, vi fick mest inrikta oss på att försvara. Efter 12:32 ringde det åter och vi kunde inte längre stå emot pressen, 6-5 var ett faktum och timeout var kallat.

Efter den kändes de som att vi kunde lugna ner spelet lite och hitta tillbaka in i matchen, och trots att det kort därpå blev en ny utvisning på oss så rådde de inga tvivel om vart alla tre poängen skulle hamna. Vi hade bestämt oss, och Kristinehamn fick väl egentligen inte något mer vettigt gjort trots att de va en man mer i form av 5 mot 4 och 6 mot 5 senare när de tog ut målvakten. Slutsiffrorna kunde skrivas till 6-5, stabilt ändå till slut!

Priset, eller baskern, som man får som matchens skulle Pillet denna gång få dela ut, och denna gång gick den mycket välförtjänt till Jon Åkerlund som visade hut mycket hans kämpaglöd och rutin betyder i matcher som denna.

Nu väntar som vanligt en träningsvecka och det kan tänkas att powerplay kan hamna på agendan samtidigt som vi gottar oss i att vi har fullt pott hittills med 9 poäng av 9 möjliga. 

På lördag reser vi till Karlstad och tingvallahallarna för att möta Hultsberg/Björkås som tog en riktigt tung skalp borta mot GS86 föregående helg, så de är nog lika taggade och på hugget som vi. 14:30 börjar matchen, mot nya poäng, väl mött!

OBS!

När vi ändå varit inne och touchat på ett par mytomspunna klyschor så kan man ju bara inte låta bli att nämna vår legendar Ove Erneströms magiska kommentar i omklädningsrummet i paus inför en andra period för många måmga år sen: “pöjker, dä speler ingen roll hur dä går, bare vi vinner”. Ja, det är så jäkla världsklass!

Ha en fortsatt trevlig kväll mina vänner, ta hand om er.

#dansaåvanäck